Mademoiselle B har ordet

snubben i bachelor vars gunst de amerikanska lyxfnasken tävlar om är bara fööör hemsk. allt han säger är the-days-of-our-lives-klyschor i stil med "I love your dress, it matches your eyes". och han säger det liksom på fullaste allvar! inte lite skämtsamt med glimten i ögat utan HELT SERIÖST utan ens en pytteliten tillstymmelse som tyder på att han inser hur banal och lam komplimangen är och att han har en sund distans till allt det patetiska som han säger, nä, han ser tvärtom jättenöjd ut! och eftersom de koketta brudjävlarna åmar sej och blir typ glada har han ju ingen riktig orsak till att vara missnöjd heller. vad e d för fel på folk? hur orkar de leva med sej själva? vad är det som driver dem att fortsätta leva när jag får lust att mejja ner dom med en ak5a efter bara sett en bråkdel av deras sorgliga uppenbarelser?

usa-brudar är så enkelspåriga. det måste vara hur enkelt som helst att vara playboy där. det e bara att leka the-days-of-our-lives-man så särar de på benen och vill knulla. fast dom knullar såklart inte. dom älskar i månljus på gilbert-grape-bryggor.

jag skulle fått tvångstankar och börjat konstruera en massa obscena grejer i stil med "trevlig kuk, den avtecknar sej jättefint mot dina byxor" i mitt huvud om jag var på en the-days-of-our-lives-dejt. jag skulle antagligen inte ens kunna koncentrera mej på vad min dejt sa, jag skulle bara koncentrera mej stenhårt på att inte freaka.  ibland får folk touretts-ryck och freakar. jag har hört om det. på redovisningar om himalayas bergstoppar. men det berättar jag om någon annan gång.