ok, så här ere va...

det här är temabloggen (trotts att det inte riiiiiktigt e en blogg) för alla er som är ensamma, bittra, förbannade utan tid att vara skämtsamma. ähh. jag vet inte riktigt. mina bloggar kommer nog fungera mkt som en aggroventil där jag skriver om grejer som jag irriterar mej på. jag e så korrekt och artig irl så jag behöver en sådan. så räkna med en del hatiska bloggar. jag orkar inte heller definera och förklara allt jag menar. och det är inte ens säkert att jag menar det jag skriver, jag kanske bara tycker det är kul att skriva att jag tycker en sak, fast jag egentligen inte gör. mm. mina texter kommer förmodligen genomsyras av en jävla massa ironi och sarkasm, men nä, jag tänker inte understryka att jag e ironisk, ni får tolka skiten hur ni vill. ovisshet e bra. då kan man bestämma innebörden själv. mina bloggar kommer typ vara godard i textformat (se där vilken metafor jag fick till). meningsuppbyggnaden och stavningen kommer säkerligen vara wack, men orka korrekturläsa och skit, jag skriver bara för mej, så det så. if you love me thank you, if you hate me, fuck you! förutom att utnyttja min blogg till att vara otrevlig och dryg kommer jag skriva om saker som jag av olika orsaker finner intressanta. det lär bli en del skriverier om linda rosing, usas ondska, svensk hiphop, tvättstugs-problematik, den på alla vis motbjudande bachelor-snubben och hans daddygirls-brudar som man inte kan annat än förakta och hata. jag skall även (det här är ett löfte!) åtminstone göra en blogg som jag tillägnar de människor som brukar falla under benämningen "tråkiga människor" av den enkla andledningen att de är en väldigt förbisedd grupp i vårat samhälle och de förtjänar någon slags... (jag kommer inte på ngt passande ord...) upprättelse, är kanske ordet jag söker? amen... som när man tänder ljus för någon som dött, liksom. det gör ingen skillnad på ngt vis, men det känns ändå... respektullt och bra. OCH NU ÄR JAG FAKTISKT INTE IRONISK UTAN HELT ALLVARLIG (jag kommer antagligen understryka när jag inte är ironisk istället för tvärtom, eftersom det icke-ironiska är mer ett undantagstillstånd än det ironiska). well, well... på återseende.

kärlek/ b

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0